Jag ska skapa ett USB-minne som börjar tjuta och pipa hejdlöst så fort man ens tänker tanken att lämna den dator som det är kopplat till. Var och varannan dag glömmer jag pinnen i skolan och den här gången verkar det inte bättre än att någon snål jävel satt vantarna på mitt 2 gigas minne. Förbanne. Nu kommer säkert någon att sno den här idén också, men feel free, varsågoda. Jag har ändå inte tid. 

Här på stadsbibban har vi hängt hela eftermiddagen. Folk funderade ju nog vad vi höll på med. Jag hoppas och tror faktiskt att resultatet blev riktigt bra, trots att jag inte känner mej alltför bekväm framför kameran. Väntar med spänning på att få se bilderna.

I vanliga fall är jag inte en ljudkänslig person, men idag störs jag av minsta lilla pip  (läs: keyboardkillern). Jag skyller på huvudvärken, som jag i sin tur skyller på stressen. Vad fan tänkte jag egentligen i höstas? Tror jag ska gå ut en stund och insupa lite D-vitamin i strålform, hämta ut ett paket och sedan söka skrivlyckan hemma istället.